Etiketter

, , ,

Med tanke på de senaste dagarnas skriverier om LRF:s aktion mot köttfri dag som en skola i Nyköping införde så kan jag inte låta bli att återigen ta upp miljöpåverkan kopplat till det vi äter.

Responsen från LRF (Lantbrukarnas Riksförbund) har varit att man vill att barnen ska få i sig tillräckligt med näring, att visa på att de producerar bra produkter samt att det är för dålig kunskap kring djurens miljöpåverkan. 

Jag tycker att aktionen var feltänkt. Det är inte den vegetariska dagen i veckan som LRF bör kritisera, utan alla andra dagar i veckan när man väljer att köpa billigt kött från andra länder. Kött där antibiotika används frikostigt för att förebygga sjukdomar och påskynda tillväxt av djuren inför slakt. I Sverige är det sedan länge, och numera även i EU förbjudet.

Köper jag kött är jag noga med att välja svenskt. Miljöpåverkan är knappt mindre än på andra ställen i världen medan antibiotika-användningen är betydligt mindre. Även om utveckling av antibiotikaresistens främst kommer från människans överanvändning och inte från att vi äter djur uppfödda med antibiotika så utesluts inte att det har effekt. Dessutom så bidrar valet av svenskt kött till att stödja de svenska bönderna, ekonomin, självförsörjningen och biologisk mångfald.

Ur näringssynpunkt kan vi ersätta köttet med vegetabiliska livsmedel istället, och vegetarisk kost är betydligt bättre för miljön. Läs här om varför. 

Klimatutsläpp relaterade till olika livsmedelsgrupperBilden visar utsläpp av koldioxid kopplat till olika livsmedelsgruper och markanvändning (obs att det bara är CO2, när utsläppen från animalier är ännu större från metan och lustgas)

Andra källor för samma näringsämnen som i kött
Protein: fisk, ägg, kyckling, mejeriprodukter, linser, nötter, ärtor och bönor. Även spannmål (bröd, gryn etc) innehåller flera livsviktiga aminosyror som är byggstenarna i proteinerna, så i kombination med andra livsmedel kan man utan problem få i sig allt man behöver. Det är lite svårare att smälta vegetabiliska proteiner så man kan behöva öka intaget med 10 %.

Zink: Vetegroddar, sojabönor, cashewnötter, fröer (ex. linfrö, chia, sesam, solros), bönor (ex. mung, bruna, bond, röda, vita). Obs! Upptaget hämmas i kroppen av intag av fullkornsprodukter, baljväxter, grovt kli och dylikt som innehåller fytinsyra.

Järn: Fröer, bönor, nötter, linser, havre, hirs. C-vitamin underlättar upptag av järn, medan kalcium (mejeriprodukter) hämmar upptaget.

Vitamin B12: Komjölk, ägg. För veganer kan tillskott behövas.

Riboflavin (Vitamin B2): Mejerier, sötmandel, vetegroddar, bönor, nötter, frön, spenat, svamp och avokado.

Vitamin D: Solljus! Fisk, mjölk, ägg och kantareller. 

Annonser