Etiketter

, , ,

Igår var jag återigen på IF Linnéas löpträning. Det känns helt otroligt bra att jag överhuvudtaget kan 1) springa 2) springa intervaller 3) springa 2 dagar i rad. Utan minsta tillstymmelse till några former av känningar i benen. Vaderna är inte ens särskilt stela eller mörbultade. Det går åt rätt håll!

På schemat för gårdagen stod backintervaller. Något jag brukar köra regelbundet men nu inte har gjort sedan april pga stressreaktionen i skenbenen. Och backträning bygger benstyrka, förbättrar löptekniken och flåset. Med andra ord riktigt bra träning att köra regelbundet.

Dessutom, den 22 november ska jag springa Stockholm Tunnel Run. Det blir sista loppet för i år och jag skulle hemskt gärna springa på en bra tid. Jag förstår att detta är svårt då det är 35000 löpare, jag är inte i så bra form och det är lite backigt vilket jag inte tränat på. Igår var det alltså ypperligt att vara med på IF Linnéas träning.

Vi sprang till en kort backe och körde först löpteknik. Sedan var det bara att rusa uppför denna korta backe vilket tog mig 47-48 sekunder varje gång.

Det var riktigt riktigt tungt. 7:e gången jag sprang uppför var det inte bara lungorna som sved och baksida lår och rumpa som brände utan denna gång slog mjölksyran till med full kraft. Jag hade säkert lyckats springa en gång till, men ännu så länge vill jag inte pusha mig själv alltför hårt och riskera skador. Kroppen får byggas upp långsamt.

Efter detta blev det lite styrkeövningar och sedan jogg tillbaka. Det kortast passet i världshistorien med IF Linnéa! Blott 6 km istället för standard 12 km. Men ändå alldeles lagom. if linnea backträning 28 oktober

 

Coach Anders, jag i planka och gänget före start.

Ska du också springa tunnelloppet? Glöm inte backträningen!