Efterlysning: Miljövänlig sportflaska

Etiketter

intryck, kemiska gifter, klimatsmart

Jag försöker alltid att hitta miljövänliga alternativ för att ersätta sämre produkter och tjänster i min vardag. Det går sådär. Det är inte alltid det finns bra alternativ.

Framför allt inte om man tränar mycket. När jag tränar behöver jag vatten och det funkar inte att springa ut och in i gruppträningssalen för att leta rätt på en vattenkran. Inte om jag står på scenen och är instruktör och än mindre om jag sitter på en träningscykel när man dricker vatten väldigt ofta, eller är på en klass i en varm studio när dörren hela tiden måste vara stängd.

Jag använder mig alltid av en vattenflaska i plast som rymmer 1 liter vatten. Plastflaskorna kan innehålla mjukgörande ämnen, och då är det ofta en ftalat som tillsätts. Ftalater är en grupp av ämnen som baseras på ftalsyra, men som kan vara hormonstörande. Studier har visat att vissa ftalater kan skada fortplantningsförmågan och påverka testiklarna hos män. Det är när flaskorna upphettas som ämnen som ftalater kan frigöras och vi får i oss det via vätskan vi har i flaskan.

Om vattenflaskan riskerar att läcka eller inte, beror på vad det är för plast som den är tillverkad av. En flaska märkt nr 1 eller 5 är de bästa alternativen. 3, 6, 7 och märkningen O* bör undvikas så långt som möjligt.

Plast som inte heller återvinns hamnar ofta i naturen och i havet där plasten bryts ner till små fragment som sväljs av djur. Eftersom att djuren inte kan bryta ner plasten så kan detta ansamlas och bli dödligt för dem.

Jag känner att jag inte vill ha en flaska i plast. Jag använder plastflaska i princip dagligen på grund av träningen. De är svåra att göra rent, börjar lukta, går sönder eller annat som känns riskabelt och ohållbart. Jag vill ha en glasflaska. Men det tycks omöjligt att hitta en 1 liters-sportflaska i glas som är tålig nog att ha med till ett gym. Nackdelarna är ju också att de är tyngre, dyrare att producera eftersom att processen är mer energiintensiv. Men en glasflaska tillverkad i Sverige skulle ju åtminstone sannolikt komma från en förnybar energikälla. Jag vill ha en svenskproducerad 1-liters glasflaska. Någon som har hittat en sådan?

 

Boostad av Adidas

Etiketter

kemiska gifter, löparaccessoarer, livsstil, träning

Som om det inte var nog med bröllopsyra och överväldigande bubblande känslor så hade jag ett paket från Adidas att hämta ut när jag kom hem.

Ibland är det just träningskläder som behövs för att höja motivationen till träningen, eller som en belöning när man har lyckats med det mål man satt upp, oavsett om det är att komma igång med regelbunden träning, ett specifikt pass i veckan, att förbättra sin kosthållning eller klara av att kuta 5 km eller nå den där drömtiden på milen.

Efter 3 dagar av nästan konstant ätande efter bröllopet (ooooh så gott!) så var det oerhört uppiggande att få en hel ny uppsättning med kläder att känna mig stolt och snygg i på gymmet. En nytändning. Och givetvis var jag tvungen att ha jackan på mig till jobbet idag också. Bara för att den är så snygg. För att piffa upp mina marinblå byxor och lösa vita skjortan så tog jag mina löparskor Adidas Adizero Boston till. Skitsnyggt i Riksdagen bland kostymer och högklackat. Kan jag inte springa (ordentligt än) kan jag åtminstone få känna mig halvt som en löpare.

I paketet låg en orange Supernova Racer Bra (man ser härligt solbränd ut!), ett lila Climachill-linne, ett par Studio Power Tights i vista green (mer gråaktiga) och sist men inte minst jackan Strong Anthem (huvtröja). Klicka på länkarna för mer information om plaggen.

Och trots att Adidas (faktiskt!) har en bra kemikaliehantering så tvätta alltid alla plagg före användning, oavsett producent! Ämnen som är ex. antibakteriella, fungerar som flamskyddsmedel eller annat tillsätts ofta kläder för att undvika bakterier, svettlukt eller lagerbrand mm. Sådant som vi inte alls vill ha mot våra kroppar.

Eko är reko från sydligare breddgrader

Etiketter

global uppvärmning, kemiska gifter, klimatsmart, livsmedelsproduktion

Det är precis detta jag önskar se i butiken, och lite det jag skrev om i fredags.

Ekologiska tomater från Spanien. I Spanien är tomaterna säkerligen odlade utomhus eller i ouppvärmt växthus vilket betyder att de har lägre påverkan på klimatet än de holländska fossiluppvärmda tomaterna. Vilket är jättebra!

Men, utomhusodlade frukter och grönsaker innebär också ofta en större användning av pesticider på grund av ökad förekomst av skadedjur och dylikt i varmare klimat, men med ekologisk produktion så nyttjar man inte bekämpningsmedel och liknande.

Av samma anledning köper jag gärna också italienska ekologiska äpplen, likaså ekologiska vindruvor (russin och vin!), bananer och citrusfrukter. Bra för klimatet, miljön och hälsan (bortsett från vinet i min ålder).

Pest eller kolera: Gifter eller global uppvärmning?

Etiketter

ekologiskt, global uppvärmning, kemiska gifter, livsmedelsproduktion

Nu har jag vid två tillfällen skrivit om köttet och miljöpåverkan. Jag tänker att det är dags att vi går vidare till frukt och grönt.

Frukt och grönt, och vegetabilier generellt, har en låg miljöpåverkan. Det vill säga, vi kan med rätta öka intaget av frukt och grönt utan att ha dåligt miljösamvete. Dessutom så äter vi svenskar på tok för lite av dessa nyttigheter. Rekommendationerna är att äta 500 g frukt och grönt dagligen, men blott 17 % av vuxna svenskar äter så mycket.

Frukt och grönt är näringsrikt på fiber, mineraler och vitaminer samtidigt som det ger oss relativt lite kalorier. 500 g frukt och grönt motsvarar ca 250 kcal och utgör knappt 10 % av det energiintag vi bör få i oss varje dag.

Ur miljöperspektiv pratar man ofta om 2 problem som frukt och grönt bidrar till.
1) Global uppvärmning och 2) Spridning av toxiska ämnen

Global uppvärmning
Bidraget till den globala uppvärmningen kommer dels från frukt och grönt odlat i fossiluppvärmt växthus, vilket är oerhört energikrävande! Men, bidraget kommer också från de färska frukter och grönsaker som vi önskar ha året om och som därför behöver flygas till Sverige vilket är ineffektivt och kostsamt för klimatet.

Varor som kommer från Holland är nästan säkerligen producerat i växthus som värmts upp med fossil energi. Då är det bättre att välja motsvarande vara från ett land som ligger vid sydligare breddgrader såsom Spanien där det är tillräckligt varmt för att odla ute i det fria.

Varor från Sverige som odlats i växthus är sannolikt uppvärmt med förnybar energi vilket inte har någon påverkan på klimatet, så det är ett betydligt bättre alternativ.

Spridning av toxiska ämnen
Jag pratar naturligtvis om pesticider och andra medel som används för att hålla liv i frukt och grönsaker men som riskerar att spridas både till grundvattnet, andra växter, djur och också in i våra kroppar när vi äter dessa produkter.

Det man kan göra för att undvika detta problem är att välja ekologiska produkter. Det är det enda sättet att veta att pesticider inte använts.

Odlingen ute i det fria kräver ofta mer pesticider än växthusodlat.

Bra att veta: 

• Frukt behöver mer pesticider än grönsaker.
• Ju varmare klimat desto mer pesticider behöver användas.
• Ju kallare klimat desto större chans är att fossiluppvärmda växthus behövs (Sverige har dock förnybar energi främst).
• Tropiska frukter och färska grönsaker som är producerat i andra världsdelar flygs hit för att inte bli dåliga, men detta är väldigt dåligt för klimatet.

Linns rekommendation: 

• Köp ekologisk frukt från södra Europa när det inte finns tillgängligt i Sverige.
• Ekologiska rotfrukter från Sverige har oerhört låg miljöpåverkan så detta är ett superbra alternativ!
• Undvik hollländsk import (ekologisk holländsk import gör inte saken bättre eftersom att det fortfarande är fossiluppvärmt växthus).
• Välj ekologiska bananer, vindruvor och småcitrus.
• Spara på miljön och ät efter säsongen i Sverige (eller Europa), sparris och jordgubbar kan vi vänta med till sommaren.

Från bilden: Holländska ekologiska fossiluppvärmda paprikor, hitflugen färsk sparris från Perú och spanska paprikor från ouppvärmt växthus eller fritt odlade. Vad väljer du? Pest eller kolera?

Test av ekologiska läppcerat

Etiketter

ekologiskt, kemiska gifter, klimatsmart

För ett par månader sedan så fick jag hem ett paket från det svenska företaget Helhetshälsa som arbetar mycket med rena produkter utan tillsatser och som är gjorda i Sverige. Jag fick bland annat ett ekologiskt läppcerat vilket jag gladeligen mottog eftersom att jag tycker att det är svårt att hitta just detta i butiker. Läppceratet levde dock inte upp till mina förväntningar då det kändes som att läpparna torkade ut mer av det, och jag fick applicera det hela tiden.

Nu har jag gjort slag i saken och köpt på mig ett gäng olika ekologiska läppcerat som jag tänkte testa och utvärdera – och alla hittade jag på Åhléns. Bara att utbudet finns tycker jag är toppen och hoppas att efterfrågan ökar så att dessa finns kvar på marknaden.

Här har jag skrivit mer om miljö och ni kan också hitta svar på varför man bör välja ekologiskt framför oekologiska produkter. Kortfattat kan jag säga att ekologiska råvaror är odlade utan kemiska bekämpningsmedel. Dessa medel kan orsaka sjukdomar och vara ruskigt hälsofarliga för arbetarna som jobbar med dem, men även för dig som konsument som äter varan eller som använder det på annat sätt där gifterna kan upptas av kroppen (genom slemhinnor, inandning, hud och dylikt). Ekologiska produkter är dessutom framtagna för att vara skonsammare för miljön då bekämpningsmedel som ska döda skadedjur även kan påverka de goda växt- och djurarterna. Hög anvädning av mineralgödsel, som inte används i ekologisk odling, innebär också stort näringsläckage av till exempel kväve och fosfor ut i våra sjöar och hav vilket där leder till bottendöd, försurning och rubbade ekosystem. Som tur är så jobbar man med att åtgärda detta så att även vanligt jordbruk blir ännu mer miljövänligt – men tills dess så vill jag gärna undvika bekämpningsmedel så långt som möjligt.

Guide till klimatsmart, miljöanpassad och hälsosam mat!

Etiketter

kemiska gifter, klimatsmart, livsmedelsproduktion, livsstil

Ofta vill man vara miljövänlig och tänka klimatsmart, men alltid är inte det lätt att sätta in i praktiken, och hur tillämpar man detta om man dessutom vill äta nyttigt och hälsosamt?

Kött och andra proteiner:

Ur hälsoperspektiv är inte rött kött det bästa du kan äta. Det innehåller en hög andel mättat fett vilket lägger sig som ett fint laget i blodkärlen och kan ge upphov till hjärt- och kärlsjukdomar. Det är inte denna form av fett som man i första hand förbränner vid träning heller. Dessutom innehåller rött kött nitrater som ger upphov till olika cancerformer såsom koloncancer och därför har vi idag ett rekommenderat intag per vecka som ligger på 400-500 g (osäker på exakt siffra). Men, vill du ändå minska din klimatpåverkan och anpassa ditt liv till vad miljön behöver och tål så kan du ändå med gott samvete undvika rött kött. Av livsmedlen så är det nämligen kött, och ramför allt nötkött, som står för den absolut största klimatpåverkan. Man kan naturligtvis välja även nötkött med lägre klimatpåverkan och som framför allt är betydligt bättre för miljön – och då är vi inne på svenskt kött. Ur miljösynpunkt (och för att inte tala om djurens bästa) så är svenska animalier överlägsna. Med höga djurskyddsregler så används inte antibiotika och andra tillväxthormoner i den svenska animalieproduktionen idag. Användning av detta leder så småningom till att det återigen kommer ut i naturen och i vattendragen och kan påverka ekosystemen. Dessutom bidrar frigående djur till att vi håller landskapen öppna vilket också är viktigt ur miljösynpunkt för alla andra djur- och växtarter som lever där.

Kyckling är ett betydligt bättre alternativ, det kräver inte lika mycket energi för att föda upp kycklingar och i Sverige har vi förbud mot tillväxthormoner. Dessutom är fettsammansättningen bättre i kyckling och det är betydligt mindre fett. Tyvärr finns det nog ingen kycklingproduktion där hönorna mår bra (kan absolut ha fel) med tanke på små ytor och att aveln är så hårt driven för att snabbt få tillräckligt stora kycklingar för slakt. Väljer man kyckling så välj svenskt och tänk bara på att all kyckling (eller kött) som säljs i butik inte är svenskt, så titta noga på förpackningen och fråga personalen!

Vilt är ytterligare ett gott alternativ. Dessa djur har levt i frihet hela sitt liv, är inte stressade (vilket påverkar köttkvaliteten) och har en god och låg sammansättning av fettsyror. Ofta äter man närproducerat vilt vilket dessutom är ännu bättre för klimatet, för man slipper transporterna.

För ägg så tycker jag att det bara finns ett alternativ: Alltid svenskt och dessutom krav-märkt och ekologiskt ihop med att hönorna varit frigående utomhus. Köper du ägg av denna sort så får du dessutom i dig en högre andel omega-3 fettsyror.

Baljväxter och bönor är ur klimatperspektiv det absolut bästa skulle jag tro. Nackdelen är att de inte är lika proteinrika som ovanstående proteinkällor och alla bönor och baljväxter innehåller inte heller alla livsnödvändiga aminosyror vilket betyder att du ändå behöver komplettera din kost med de aminosyror du inte får i dig. Det finns bättre och sämre baljväxter och bönor. Sojabönor från Sydamerika känner jag väl till och jag skulle tro att de är de absolut sämsta. För att odla sojabönor skövlar man regnskog vilket påverkar både miljön och klimatet mycket negativt, inte bara lokalt utan även på global nivå då vi är beroende av att regnskogarna på södra halvklotet tar upp koldioxid under vinterhalvåret när vi inte kan det.

Kolhydrater:

Potatis är ett mycket gott alternativ för den som vill minska sin klimatpåverkan. Det finns dessutom gott om svensk potatis vilket minskar klimatpåverkan ytterligare. Potatis har fått ett oförtjänat dåligt rykte, tycker jag, allt sedan GI-förespråkaren Paulún hävdade att potatis skulle göra dig fet. Det stämmer inte (allt i överskott oavsett vad kan däremot göra dig fet). Potatis innehåller dessutom kostfiber, vitaminer och mineraler som är bra för dig. Nackdelen är dock att potatis ofta är besprutad med en mängd olika medel då den lätt angrips av skadedjur och bakterier.

Ris är ett betydligt sämre alternativ. Inte främst på grund av den långa transporten som orsakar klimatpåverkan utan fram för allt för allt vatten som krävs för risodlingarna. Vatten är inget vi har i överflöd globalt sett och produktionen är på så sätt oerhört energikrävande!! De vattendränkta markerna avger dessutom metangas och lustgas vilket säkerligen står för en större klimatpåverkan än transporterna. (Ur hälsoperspektiv så tycker jag inte att vitt ris har något att göra i våra kroppar, vill vi ha snabb energi finns bättre alternativ)

Pasta. Ur miljöperspektiv är det bättre än ris men sämre än potatis. Ur hälsoperspektiv tycker jag själv att det är förkastligt men det är främst för att min personliga åsikt är att vi konsumerar alldeles för mycket spannmål som innehåller proteinet gluten som kan orsaka irritationer och inflammationer i tarmarna.

Grönsaker och frukter:
Generellt gäller att äta säsongsanpassat, det är det absolut bästa miljö- och klimattipset.

Rotfrukter is the shit! Mycket näring för lite kalorier. Dessa kan vi hitta närproducerade och de odlas dessutom inte i växthus som är en klimatpåverkande faktor i sig. Frossa i rotfrukter under säsongen! Det är lätt att hitta ekologiska alternativ och då vet vi också att mindre näringsberikad gödsel har använts som är dåligt för miljön liksom mindre mängd bekämpningsmedel.

Tomater, gurka, paprika, sallad och andra växthusodlade grönsaker väljs med fördel i Sverige under säsong (sommaren). Till störst del så värms växthusen i Sverige upp med förnybar energi vilket därför inte påverkar klimatet, medan exempelvis Holland som exporterar väldigt mycket frukt och grönt till Sverige också värmer upp sina växthus med nästan enbart fossil energi. Under vinterhalvåret kan man välja grönsaker från varmare breddgrader såsom Spanien som inte behöver lika mycket tillskottsvärme för uppvärmningen.

Svensk frukt är också överlägset utländsk frukt. Väljer man svenskt så slipper man de långa transporterna, vilket dels ger en viss klimatpåverkan men frukterna skördas också i förtid i t.ex. Sydamerika och besprutas med mognadshormon för att vara fräscha när de väl landar på hyllan i grönsaksdisken.

Bananer och vindruvor ska du alltid välja ekologiskt, framför allt för att de är så pass besprutade att de orsakar dödsfall liksom oåterkalleliga skador och sjukdomar hos arbetarna.

Mejerier:

Välj svenskt! De svenska kossorna har det bättre än t o m våra grannländer. Välj gärna ekologiskt för djurens skull men även för att det ger dig ett extra tillskott av omega-3, och fråga alltid butikspersonalen om det är svenska produkter eller ej.

Sammanfattning: Välj fullvärdiga svenska proteinkällor och mejerier och då framför allt de magrare alternativen, men med mycket inslag av de vegetabiliska proteinkällorna. Föredra den svenska potatisen framför det kinesiska riset och välj frukt och grönt efter säsong. Kan du inte avstå från tomater i novemer så välj den spanska solmogna tomaten istället för den holländska oljevärmda.

Ekologiska kontra vanliga bananer

Etiketter

ekologiskt, intryck, kemiska gifter, livsmedelsproduktion, opinion

”Det är farligare för barn att slicka på ett bananskal än att slicka på golvet i matvaruaffären”, det sa min lektor i livsmedelsmikrobiologi under min 4-åriga universitetsutbildning.

Ni har säkert hört om det, att det finns vissa frukter och grönsaker där man verkligen ska välja ekologiskt jämfört med vanligt odlat. En sådan frukt är bananer, men samma sak gäller för vindruvor (även vin och russin) och jordgubbar för att nämna några.

Testfakta har nu gjort en jämförelse mellan olika märken av vanliga bananer och ekologiskt odlade och kravmärkta bananer från olika ursprungsländer. De identifierade 7 st bekämpningsmedel i de vanliga bananerna, både i skalet men även i fruktköttet! I ekologiska och kravmärkta bananer uppmättes inga halter av dessa bekämpningsmedel.

 

Sedan kan man i ärlighetens namn säga en hel del om hur studien har gjorts, och framför allt den bristfälliga informationen som finns tillgänglig om tillvägagångssättet. Men i detta fall så känner jag att det inte spelar någon roll att informationen är bristfällig och att man inte har mer att säga än att man hittat 7 olika bekämpningsmedel i bananerna, för det är tillräckligt. Aftonbladet skriver att för ett av ämnena hittade man lika hög halt bekämpningsmedel i skalet som i fruktköttet!

Inget utav ämnena överstiger EU:s gränsvärden för vad som är tillåtet och enligt dem så kan ett litet barn på 10 kg äta 4 bananer per dag utan att det ska vara någon fara (varför sedan ett litet barn ska äta så mycket söt frukt på en och samma dag är en annan femma). Läste ni rätt, bara 4 bananer?! Japp, 4 bananer.

Jämför då med alla andra livsmedel som besprutats som barnen äter varje dag. Russin, bröd och gröt från besprutade spannmöl, ris, fisk med dioxiner och tungmetaller från våra hav liksom ett och annat importerat kött som man har injicerat med antibiotika för att öka på tillväxten och sedan avslutas dagen med lite godis rikligt med industriellt framställa azofärgämnen.

Nu kanske ni tycker att jag är lite väl dramatisk, och det är jag. Men jag vill nå ut med poängen. Att trots att det inte är farligt att äta 1-2 bananer per dag, så kan det vara just de bananerna som får bägaren att rinna över med tanke på allt annat som vi konsumerar dagligen.

Nämnde jag att de ekologiska och kravmärkta bananerna ansågs vara giftfria? Värt att tänka på.

(Och, om inte det räcker som argument för att välja ekologiskt så ska man heller inte förringa det faktum att arbetarna på banan-plantager drabbas av oerhörda hälsoproblem pga de bekämpningsmedel de dagligen utsätts för och att jordarna är så pass förgiftade efter 25-30 år att man inte längre kan odla där)

Bantning i hemmet för ett hälsosammare liv

Etiketter

kemiska gifter, klimatsmart

En annan form av bantning men som också gör att du håller dig friskare längre är en bantning i hemmet. Jag menar faktiskt inte viktmässigt.

Jag skriver ju sällan om miljöpolitik som jag jobbar med varje dag, men lite miljöfrågor skadar inte att ta upp, framför allt inte miljögifter eller hälsofarliga ämnen som vi utsätts för dagligen i hemmet.

Många ämnen som vi utsätts för är hormonstörande vilket innebär att de kan påverka hormonnivåer som i sin tur på sikt kan leda till folkhälsosjukdomar såsom fetma, diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar men de har även effekt på vår reproduktiva förmåga och försämrar spermiekvaliteten avsevärt. Sedan har vi även tungmetaller som vi också utsätts för såsom kadmium som ger ökad risk för benbrott. Idag cirkulerar ca 100 000 kemiska ämnen världen över och det vi vet bara hur ett fåtal procent av dessa ämnen samverkar med varandra. Det är ofta kombinationen av flera kemiska ämnen som innebär fara då de kan förstärka varandras effekt, men det är även väsentligt många som vi saknar tillräcklig information om för varje enskilt ämne.

Vad kan man göra för att minska riskerna? 
Det var en artikel om detta i Expressen igår och även om jag inte tycker att Expressen är någon kvalitativ nyhetstidning (mer skvallerblaska) så finns det då och då lite bättre artiklar. Såsom gårdagens.

Välj så långt som möjligt rengöringsmedel, tvålar, tandkräm, shampo med mera som är miljömärkta. Någonstans känns det som att vet man att det är okej att släppa ut i naturen utan att djur- och växtlivet tar skada, då bör det också vara okej att tvätta sig med eller använda i hemmet (stämmer inte alltid men är en bra vägledning).

Många möbler innehåller ofta flamskyddsmedel eller antimögelmedel för att förlänga livslängden på möblerna och för att minska brandrisken. Alla flamskyddsmedel är inte dåliga, men bromerade flamskyddsmedel är särskilt dåliga och har uppvisats i blod och bröstmjölk. Antimögelmedel kan vara allergiframkallande och här uppmanar kemikalieinspektionen att man tar bort all plast och alla förpackningar som möblerna transporterats i och vädrar möblerna noga. Våga fråga i butik om/vilka slags flamskyddsmedel som möbeln innehåller.

Ha inte dator, tv eller andra teknikprylar i sovrummet, låt dem stå och vädra i annat rum, framför allt i början när de är nya.

I barnrummet är träleksaker att föredra framför plastleksaker. Ftalater är mjukgörande ämnen som finns i plastleksaker men som också är hormonstörande medan träleksaker ofta inte är behandlade med lika dåliga färger (framför allt inte om de är gjorda i EU).

Damm i hemmet är en riktig bov och där ackumuleras lätt ämnen och partiklar som vi släpper in när vi springer in och ut och som släpper från behandlade möbler, kläder och andra varor. Vädra och håll rent med miljömärkta rengöringsmedel.

Här har jag skrivit om gifter vi utsätts för: Fluorkarboner i kläder, hälsoskadligt ämne i schampo och tvål, antibakteriella medel i kläder, här och här om bisfenol-A och hur resurskrävande bomullsproduktion är.

Men jag har också skrivit lite om vilka hälsobra miljövänliga alternativ som finns: shoppa smart, miljöbra tvål utan natriumlaurylsulfat.

Shoppa smart!

Etiketter

intryck, kemiska gifter, klimatsmart, opinion

Nationaldag och soligt väder och egentligen behöver jag väl inte ha fler anledningar för att klä mig i något jag känner mig fin i?

Jag brukar sällan handla kläder från H&M då jag tycker att deras väldigt låga priser visar på både bristande kvalitet, och framför allt dålig etik (då tänker jag dåliga arbetsvillkor, olämplig kanske farlig arbetsmiljö och stor påvekran på miljön). Men nu har H&M gått och gjort något suveränt.

De har skaffat sig en kollektion som heter Conscious Collection. Kläderna i denna kollektion är framställda av återvunnet material eller rester från träråvara. Jag har tidigare skrivit lite om bomullsproduktion och framtidens kläder i träfiber här.

 

Klänning från H&M Conscious Collection. När man väl shoppar, gör det smart!

För mig så gottgör det här inte på långa vägar alla de hälso- och miljöfarliga kemiska substanser som arbetare utsätts för, eller de låga lönerna de har och långa arbetsdagarna de tvingas jobba (rena spekulationer från min sida och även utifrån H&Ms rykte) men det här är ett steg i rätt riktning. Jag stödjer gärna H&M om de vill fortsätta arbeta med miljön i åtanke, och gärna med miljöfokus och hållbarhet i grunden.

Som jag förstått det har H&M även börjat med klädåtervinning. Man kan lämna in sina kläder där som man inte längre vill ha, man får då en värdecheck som man istället kan handla kläder för på H&Ms butiker. De inlämnade kläderna kan H&M i sin tur använda till att skapa nya kläder. En fantastiskt idé som jag tycker börja poppa upp lite här och där. Ett steg mot hållbar konsumtion och som jag hoppas kan bidra till eftertanke, reflektion och mindre slit och släng.

Jag säger inte att man borde shoppa mindre, men jo, det bör man. Man köper saker utan en tanke på hur processen från framställning till butik har skett. Var kommer materialet ifrån? Färgerna som har använts till just den färgglada toppen, hur skadliga är de för personerna som använder dem? Hur mycket energi krävs för att framställa just detta material? Är det en oljeberoende process (säkerligen ja)? Hur många länder har detta plagg passerat från att gå från råmaterial till att faktiskt bli ett uppsytt plagg?

Jag upplever att tankar kring detta saknas bland unga människor, helt och hållet. Men säkert inte bara dem. Avslutar med ett citat från omklädningsrummet på ett SATS-gym:

”Jag måste bara shoppa, det spelar ingen roll vad, jag har bara sånt behov av att shoppa något, från Claes Ohlsson eller vad som helst!!!!”

Sanningen om raw food

Etiketter

ekologiskt, intryck, kemiska gifter, klimatsmart, opinion, raw food

Jag har ju tidigare skrivit lite om raw food då jag började äta mycket raw food, eller råkost som det ju faktiskt heter, i augusti. Detta slutade jag sedan med i januari, efter att ha hållit detta någorlunda även i juletider. Nu vill jag tillbaka till den där platta magen och känna mig pigg och fräsch som jag faktiskt upplever att jag gör med raw food.

Jag lånade en raw food-bok av en kompis igår för att få lite ny inspiration i köket.

 Trots att jag gillar maten så är jag ändå skeptisk till raw food och kommer så förbli. Skepsisen väcktes åter till liv när jag läste några inledande ord i Ulrika Davidssons bok. Hon skriver om att man ska äta ren, ekologisk mat som inte är besprutad med massa kemikalier och som urlakar jorden från alla näringsämnen. Det låter som vanligt hum-flum när man inte backar upp det med vetenskaplig fakta. Men ändock så vet jag att mycket stämmer.

Men, inte allt.
1. Ulrika menar att ekologisk mat är mer näringsrik än icke-ekologisk.
Fel! Det finns faktiskt ingen forskning som ännu kan bevisa detta. För ett par veckor sedan var jag på en hearing om ekoproduktion och där fanns forskare som studerar detta – men ännu utan resultat.

2. Kaffe tas upp som ett av världens mest besprutade livsmedel. Och här följer en harang om hur bekämpningsmedel utarmar jorden, är dåligt för arbetarna och miljön med mera med mera. I ett annat stycke skriver Ulrika om att många konventionella odlare nyttjar gifter (bekämpningsmedel mot insekter) och genmanipulerar sina grödor. Kaffe är alltså av ondo.

Jag slår upp receptdelen och det första jag ser är recept med sojayoghurt.
Fel ute! Ulrika har glömt nämna att soja ofta är en gmo-gröda, kraftigt besprutat med gifter som skördar liv, orsakar allvarliga sjukdomar hos arbetarna och skövlar regnskog i Brasilien. Att Ulrika då förespråkar sojaprodukter men inte kaffe känns som ett rent skämt. Hon har inte läst på uppenbarligen.

3. Ulrika menar att mjölk från kor inte är något bra (och därav förespråkas sojamjölk och ostar från får och getter) av den anledningen att produkten är långt ifrån den varan som kommer från kornas spenar. Och att pastörisering, homogenisering etc. förstör detta.
Fel! Jag vet inte vad Ulrika tror att homogenisering innebär, men jag tror att hon tror fel. Homogenisering är när man blandar/mixar något tills dess att alla delar/partiklar är lika stora – utan klumpar. Men i texten får hon homogenisering att framstå som något kemiskt läskigt. Pastörisering å andra sidan, det är en upphettning av mjölken för att döda bakterier som faktiskt är sjukdomsframkallande. Det är lag på detta i Sverige sedan 1937.

Trots skepsisen så gillar jag raw food men äter det inte till 100 %. Magen min mår bättre utan gluten och laktos men att försöka säga att det här är det bästa för miljö och hälsa är vilseledande. Jag ser ändå framemot att ta mig an recepten i boken och planerar att bjudan sambon på en tre-rätters raw middag på alla hjärtans dag.

Mer info och intryck om kokboken kommer. Här, här och här kan den beställas.